Medeltiden

Från Wikimini, encyclopedin för barn
Version från den 8 december 2015 kl. 14.42 av Fre.joh73 (Diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök
Källa:Wikipedia

Kort om medeltiden Medeltiden pågick från ca 1050-1523 e.kr. I övriga Europa så kom medeltiden mycket tidigare, för de hade ingen vikingatid. Medeltiden kom i övriga Europa på 500 talet e.kr. Vikingarna, som trodde på asagudarna innan, började bli kristna. Det var tack vare en man vid det tyska namnet Ansgar, som var en missionär. En missionär var en person som spred kristendomen. Han lyckades att få vikingarna kristna och börja tro på Gud.  Medeltiden var en orolig tid, med sjukdomar som exempel pesten. Ett annat namn för pesten var digerdöden. En tredjedel av Europas befolkning drabbades av denna sjukdom. Under medeltiden hade man olika samhällsklasser: adeln, präster, borgare och bönder. Men 90% av hela befolkningen var bönder, för att Sverige var ett fattigt land och få hade råd att bo i staden. På medeltiden släpptes alla trälar (slavar) fria, för att alla skulle få ett eget liv. År 1523 slutade medeltiden. Sverige får en ny tid, Vasatiden, och en ny kung, Gustav Vasa.

Källor vi använt: ne.se, Wikipedia, so rummet och unga fakta.


Källa: Pixabay.com

Livet på landet

HUS & HEM 

Under medeltiden bodde man väldigt enkelt och hade väldigt svårt som bonde. Man hade bara ett rum där man åt, sov och levde. Väggarna var oftast gjorda av trästockar och taket gräs tovar. Fönstren var täckta av ett tunt, tunt lager skinn vanligtvis och gräs och jord som golv. Det fanns alltid ett hörn i huset där det var en öppen eld. Det var också väldigt mörkt man fick bara lite ljus från hål i taket. Det var även väldigt dammigt.  Sängarna var gjorda av halm och man hade fällar som lakan. 

MAT & DRYCK 

Man åt havregrynsgröt/korngröt, morötter, bröd, kokt kål, salt fisk och kött m.m. Det fanns inte potatis på medeltiden. Man drack för det mesta  vatten, mjölk och lättöl. Man hade inget vidare bordsskick. Man rapade, fes och spottade. Det fanns ju inga kylskåp så man bevarade maten genom att salta den. Man lagade för det mesta maten vid elden.                                                     

FÖR EN DAG  På medeltiden fanns det nästan inga skolor förutom i kloster så många lärde sig av vuxna. Man arbetade på dagarna, barn kunde få valla kor och får och bära vatten till exempel. Som vuxna män kunde man få skörda och smedja.  Som kvinna kunde man få mjölka kor. Kvinnorna skötte det mesta självhushållet. När skymningen har lagt sig så samlades alla vid elden och pratade om sägner och troll. 


  Källor:  

NE.se  

Wickipedia 

SO-rummet 

Kalmarmuseet.se  

Livet i staden

Livet i staden fungerade som en marknad. Bönder kom med varor som t.ex grönsaker, ost, mjölk, ägg m.m. Handelsmän från andra städer och länder köpte med sig tyger och kryddor från utlandet och sålde där också.

Staden var viktig för hela folket. Bönderna behövde tjäna pengar och dom sålde sina varor där. Folket behövde någonstans att bo och handelsmännen behövde köpa varor och föda. I staden levde handelsmän och hantverkare.

Städerna tjänade på att folk kom och sålde varor där. Kungen bestämde att folket skulle bygga en stadsmur runt staden för att skydda invånarna från fiender och brottslingar.

1252 grundade Birger Jarl Stockholm som nu är våran huvudstad. Den hette på medeltiden Stockholmen. När staden blev våran huvudstad så döpte vi om den till Stockholm.

I staden slängde byborna bara ut matresterna genom fönstret. Därför så luktade det väldigt illa i staden och det var väldigt smutsigt på gatorna. Dom slängde ut maten för att man inte hade avlopp på medeltiden och det var därför som den hemska sjukdomen digerdöden spred sig.

 KÄLLOR: 

So-rummet

Wikipedia

Populärhistoria


De fyra stånden

Källa:Wikipedia

Livet i klostret

I ett klosterbor nunnor eller munkar. Dom samlades och bad till gud flera gånger om dagen även på natten. Man lovade att arbeta för gud.Man fick inte vara gift eller äga nåt. I ett kloster kan man bo, få utbildning och få hjälp om man mår dåligt. Dom skrev tex bibeln. Ett känt kloster i Sverige är Vadstena kloster, som heliga Birgitta grundade. På latin betyder kloster inhägnat område. På kloster hölls ibland viktiga  politiska möten. På klostergården odlade man läkemedelsväxter, många kloster hade sjukhus. Nunnor och munkar var bra på att läka sår och sjukdomar.Dom jobbade med att odla och att skriva böcker.

Klostret bestod av stall, skola, matsal, kyrka, sjukhus, sovsal, skrivsal, bikupor, och klosterträdgård. Sjukhusavdelningen användes mycket när pesten/digerdöden kom. I klosterträdgården odlade man mycket mat, tex barken av sälg. Sälg har ett smärtstillande ämne som finns i huvudvärkstabletter. De var väldigt duktiga inom det medicinska området.

Vi har använt källorna wikipedia och Historieboken av Göran Kröner.

Källa:Wikipedia

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta levde 1303-1373. Hon föddes på Finsta gård i Uppland, och hette då Birgitta Birgersdotter. Heliga Birgitta gifte sig när hon var 13 år, med Ulf Gudmarsson. Hon fick åtta barn, fyra pojkar och fyra flickor. En av dom blev känd. Hon åkte till Rom för att vänta på påven, hon fick vänta på påven i 20 år för att få tillåtelse att grunda Vadstena kloster. Heliga Birgitta grundade Vadstena kloster som invigdes 1384.

Heliga Birgitta blev helgonförklarad av påven efter sin död. Hon är Nordens enda riktiga helgon, och var Europas skyddshelgon.

Källa:Wikipedia

Livet i borgen

Under medeltiden var det hårt för bönderna, det var lättare om man var adelsman. Det fanns fyra stånd - Adel, präst, borgare och bönder.

DE SOM BODDE I BORGEN Det var väldigt olika, i vissa borgar bodde hela staden, i andra bodde bara kungen och riddarna. Adelsmännen bodde också i egna borgar. När hela staden bodde i borgen hade borgen flera murar. Bönderna hade sina gårdar utanför borgen men de kunde komma in och sälja varor. Kungen bodde längst in med sina tjänare och riddare. Om man hade en stor borg var det ett hot. Man blev rädd för att det fanns mycket soldater där inne. Adelsmännen var näst rikast efter kungen så de byggde gärna en egen borg. I borgen fanns det stall, lador, fähus, smedjor och minst en kyrka. Det fanns också ett torg där medborgarna sålde varor. Om man hade en stor borg visade man också att man hade makt och var rik. HUR BORGEN SÅG UT

Borgen var oftast byggd i trä, men de fanns i sten också. Bönderna bodde utanför borgen, borgarna bodde längst ut, adelsmännen bodde längst in, och kyrkan låg i centrum. Runt borgen hade man oftast en vallgrav med ålar, karpar, änder och groddjur i. Men hade en vallgrav så att fiender inte skulle komma in i borgen. Man hade en vindbrygga så de som bodde i borgen skulle komma in. Man hade vakter som såg vilka dom släppte in. Borgen låg oftast på en flack höjd vid en sjö. I en ganska vanlig borg fanns det ungefär fyra-fem murar.

MATEN MAN ÅT 

Man åt oftast fisksoppa, stekt kyckling, blodkorv, kokt vitkål eller rågbröd. Om man var rik drack man franskt vin eller öl. Om man var fattig var det öl eller vatten som man drack. Om man var fattig fick man inte så mycket mat. Man åt med händerna. Man åt oftast korngröt till frukost om man var fattig. Bönderna hade egna gårdar och åkrar. De åt mest av sin skörd.

                                                 RIDDARNA                                

Riddarna hade minst en egen stridshäst. De hade egna stall till hästarna. Riddarna var alltid män. När kungen hade fest belönade han sina tappraste krigare och dubbade dom till riddare. Då knäböjde de och lovade att försvara kyrkan och tro, kvinnor och barn, kung och rike. Sedan slog kungen var och en och en lätt med ett svärd på axeln. Det var bara adelsmän som kunde bli riddare.

ADELSMÄNNEN

Adelsmännen var rika storbönder som kunde äga hundratals stora gårdar. Adelsmännen var kungens närmaste män. De kunde äga egna borgar men de kunde också bo hos kungen. Om adelsmännen hade egna borgar hade de många soldater. De hade så mycket pengar så de kunde ha väldigt mycket soldater. För att bli adelsman behövde man hjälpa kungen att försvara landet. En adelsman måste äg minst en stridshäst, stridsrustning och minst ett vapen. Eftersom de hjälpte kungen att försvara landet slapp det betala skatt.

Källor:

Wikipedia.ne kalUnder medeltiden var det hårt för bönderna, det var lättare om man var adelsman. Det fanns fyra stånd - Adel, präst, borgare och bönder.



                                    DE SOM BODDE I BORGEN 



Det var väldigt olika, i vissa borgar bodde hela staden, i andra bodde bara kungen och riddarna. Adelsmännen bodde också i egna borgar. När hela staden bodde i borgen hade borgen flera murar. Bönderna hade sina gårdar utanför borgen men de kunde komma in och sälja varor. Kungen bodde längst in med sina tjänare och riddare. Om man hade en stor borg var det ett hot. Man blev rädd för att det fanns mycket soldater där inne. Adelsmännen var näst rikast efter kungen så de byggde gärna en egen borg. I borgen fanns det stall, lador, fähus, smedjor och minst en kyrka. Det fanns också ett torg där medborgarna sålde varor. Om man hade en stor borg visade man också att man hade makt och var rik.

HUR BORGEN SÅG UT

Borgen var oftast byggd i trä, men det fanns i sten också. Bönderna bodde utanför borgen, borgarna bodde längst ut, adelsmännen bodde längst in, och kyrkan låg i centrum. Runt borgen hade man oftast en vallgrav med ålar, karpar, änder och groddjur i. Men hade en vallgrav så att fiender inte skulle komma in i borgen. Man hade en vindbrygga så de som bodde i borgen skulle komma in. Man hade vakter som såg vilka dom släppte in. Borgen låg oftast på en flack höjd vid en sjö. I en ganska vanlig borg fanns det ungefär fyra-fem murar.

MATEN MAN ÅT

Man åt oftast fisksoppa, stekt kyckling, blodkorv, kokt vitkål eller rågbröd. Om man var rik drack man franskt vin eller öl. Om man var fattig var det öl eller vatten som man drack. Om man var fattig fick man inte så mycket mat. Man åt med händerna. Man åt oftast korngröt till frukost om man var fattig. Bönderna hade egna gårdar och åkrar. De åt mest från sin skörd.

RIDDARNA

Riddarna hade minst en egen stridshäst. De hade egna stall till hästarna. Riddarna var alltid män. När kungen hade fest belönade han sina tappraste krigare och dubbade dom till riddare. Då knäböjde de och lovade att försvara kyrkan och tro, kvinnor och barn, kung och rike. Sedan slog kungen var och en och en lätt med ett svärd på axeln. Det var bara adelsmän som kunde bli riddare.

ADELSMÄNNEN

Adelsmännen var rika storbönder som kunde äga hundratals stora gårdar. Adelsmännen var kungens närmaste män. De kunde äga egna borgar men de kunde också bo hos kungen. Det var bara adelsmän som kunde bli riddare. Om adelsmännen hade egna borgar hade de många soldater. De hade så mycket pengar så de kunde ha väldigt mycket soldater. För att bli adelsman behövde man hjälpa kungen att försvara landet. En adelsman måste äg minst en stridshäst, stridsrustning och minst ett vapen. Eftersom de hjälpte kungen att försvara landet slapp det betala skatt.

Källor:

wikipedia.se kalmarmuseum.se ne.se historiaboken av Göran Körner

Kungar och drottningar

Drottning Kristina

Wikiboo Personliga verktyg