Skillnad mellan versioner av "Muskler"

Från Wikimini, encyclopedin för barn
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
 
 
Rörelse, stadga och skydd
 
Rörelse, stadga och skydd
   
Rad 64: Rad 63:
 
=== '''Träningvärk:''' ===
 
=== '''Träningvärk:''' ===
   
Du kan få träningsvärk när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar.
+
Du kan få träningsvärk när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.

Versionen från 24 mars 2015 kl. 12.04

Rörelse, stadga och skydd

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Genom musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelse i leder och

kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även


Stadga åt skelettet som gör att vi kan använda t.ex armarna.


Skydd mot de inre organen t.ex magsäcken,lunga,hjärta,lever.


Möjlighet att tala,svälja och tugga och att vissa känseluttryck i form av miner.


Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.


Hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.

Det finns 7 muskler som ger rörelse, stadga och skydd i vår kropp dom är panmuskler,deltamuskler,stor bröstmuskel,biceps,raka bukbusklen,raka lårmusklen och främre skenbensmusklen.


 Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.  I din kropp finns ungefär 650 olika muskler.

Du har två olika sorters muskler, ickeviljestyrda och viljestyrdamuskler.


Skelettmusklerna:

Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.
Visste ni att muskel betyder liten mus. Skelett musklerna påminner om en liten mus.


Musklerna behöver mat och syre:

Dina muskler behöver två saker det är mat och syre. Musklernas mat är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta.


Ickeviljestyrda:

De ickeviljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. Hjärtat, lungorna, magen, tarmarna och blodkärl är ickeviljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De ickeviljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare.


Viljestyrda:

De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna bler fort trötta av att arbeta.


Biceps och triceps:

Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns tillexempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som  händer. 


Träningvärk:

Du kan få träningsvärk när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.

Wikiboo Personliga verktyg