Dödskalleapa

Dödskalleapan

Dödskalleapan eller Ekorrsapor är ett släkte i ordningen primater med fem arter. Tillsammans med släktet kapuciner utgör de släktet cebusliknande brednäsor (cebidae).

Utseende

Dödskalleapan blir 23 till 37 cm långa, sen tillkommer en 35 till 42 cm lång svans. Hanar är större än honor. Pälsen är kort och tät. Dödskalleapans nos är svart och hjässan mörk. Ansiktet och öronen är vita och kroppen är gulbrun till gulgrön med antingen vit eller lite gulvit undersida. Den har fått namn efter sitt ansikte.

utbredning

Dödskalleapan lever i norra och centrala sydamerika och söderut till Bolivia och Brasilien. De finns också i Centralamerika och norrut till Costa rika.

levandesätt

Dödskalleapan lever i flockar på 30 till 40 individer i fuktiga skogar/regnskogar och längs flodstränder. De äter frukter och insekter. Ibland tar de även nötter, knoppar, ägg och mindre däggdjur. Trots namnet dödskalleapa är de mycket livliga apor.

Arter

Saimiri sciurens förekommer i norra Sydamerika. Den används ofta som försöks- eller husdjur och finns i många djurparker. På grund av dess stora levnadsområde är populationen relativt säker.

Saimiri oerstedii lever i Costa Rica och Panama vid Stilla Havets kustlinje. Ryggen är rödaktig och huvudets topp är mörkt. Denna räknades en tid av IUCN (International Union for Conservation of nature) som starkt sårbar. Den listas idag som sårbar.

Saimiri ustus lever i Costa Rika och Panama.

källa: NE.se och Wikipedia, 20/4 2019.