Daggmask

                                      Daggmaskar!

Inledning: Daggmaskarna tillhör gruppen ringmaskar. Ringmaskarna är den senaste utvecklade gruppen utav alla maskar. Andra exempel som iglar och havsborstmaskar är även också de, ringmaskar. Storleken på alla dessa maskar är väldigt varierande, då de kan bli omkring en millimeter medan andra upp till 3 meter långa. Utav 15 000 arter av ringmaskar så finns endast 850 i Sverige.

Föda: Daggmaskarnas föda kan bland annat bestå utav växtdelar, bakterier och svamphyfer. När daggmaskarna äter så passerar maten en tarmkanal som de har.

Förekomst: Daggmaskarna lever nere i jorden, där de trivs bäst. Genom att äta sig fram så gräver de gångar. Men så finns det även andra arter av daggmaskar som lever både på land, vissa i sjöar och andra i hav.

Utseende/Kännetecken: Daggmaskarna är byggda som ett rör med sin mun framtill och sin tarm löpandes genom hela kroppen. De har flera olika organ som som alla har skilda uppgifter. Deras kropp är indelade i segment som även hjälper daggmaskarna att röra på sig lättare. Då förlänger och förkortar daggmaskarna segmenten.

Livscykel: Daggmaskarna är tvåkönade och fungerar då både som hane och hona samtidigt. Vanligtvis sker parningen under fuktiga nätter, då djuren kryper upp till markytan. Äggen, som då är befruktade läggs i ett slemhölje, som sedan stelnar till en kokong. Det tar cirka ett år för utvecklingen från ett ägg till en könsmogen mask.

Källor: Ne.se, Puls biologi NO bok.