Fälttävlan

Fälttävlan är ridsportens allra tuffaste gren, där man tävlar i tre moment, nämligen dressyr-, hopp- och terrängprov. Där gäller det att samla på sig så få straffpoäng som möjligt efter alla tre momenten (Svenska Ridsportförbundet, 2020-08-26).

Dressyr

Dressyrprovet handlar om att rida upp ett dressyrprogram medan en, eller flera domare, beroende på klass, bedömer hur lydig och mjuk hästen är. Domaren/domarna bedömer varje punkt, som består utav en viss rörelse med ett poäng mellan 1 och 10, sedan räknas alla punkter ihop till en slutpoäng, som i sin tur även räknas om till straffpoäng (Svenska Ridsportförbundet, 2020-08-26). De tittar på hur väl hästen rör sig, framåtbjudning, lydnad, spänst och ryttarens inverkan. Ryttaren ska rida med så små hjälper som möjligt, det ska nästan se ut som att hästen gör det av sig självt (HästSverige, 2020-08-31).

Terrängritt

Terrängprovet går ut på att rida en bana på olika många fasta hinder med långa galoppsträckor, i lägre klasser brukar det vara en bana på ungefär 15–20 hinder som man på något sätt ska ta sig över eller igenom, medan i högre klasser kan det vara omkring 35 hinder. Längden på banorna är även olika, i en lägre klass kan det handla om någon kilometer, och i de högsta klasserna kan det vara upp mot en halv mil. Ju högre klass, desto högre tempo, så i de längsta banorna med det högsta antalet hinder, så ska det gå så fort som möjligt i jämförelse med längden på banan.

Själva terrängbanan man rider på kan vara lite vad som helst, det kan vara allt ifrån en stor äng, i ett skogsparti eller på olika grusvägar, men den ska gärna ha ganska ojämn terräng och vara en naturlig miljö (Fremes Holsteiner, 2020-09-03).

Banhoppning

Hopprovet i fälttävlan rids som en vanlig hopptävling, fast med ett helt annat syfte (TR IV fälttävlan, 2020-09-14). Det går ut på att man ska hoppa en bana med olika typer av hinder i en viss ordning. Hur hindren ser ut, höjden på dem och hur de är placerade beror på klass, i en lägre klass är det mycket enklare än vad det är i en högre klass (Fremes Holsteiner, 2020-09-14). Syftet på hopprovet är inte att utse det bästa hoppekipaget, men kan dock vara olika beroende på tävlingens upplägg. På en lite kortare fälttävlan är det mest att se till att ekipaget har tillräckligt med hoppförmåga för att senare gå ut i det tuffare terrängprovet. Medan på en längre tävling är det mer utav ett test för att se om hästen återhämtat sig från terrängprovet (TR IV fälttävlan 2020-09-14). Hoppningen ska även gå i ett lägre tempo än terrängen och hästen ska hoppa av närmare och högre vid hindren utan att nudda dem, för då finns det risk att en bom rullar ned (Svenska Ridsportförbundet, 2020-09-14).

Klasser

Inom fälttävlan finns det många olika klasser, allt från P60 på ponny till CCI5* på storhäst. De lägre klasserna räknas som centimeterklasser, det är P60, P70, P80, P90, UH80, UH90, H80, H90 och H100. I en centimeterklass betyder namnet på klassen vad för häst det är och maximalhöjden på de fasta hindren i terrängprovet, bokstaven P står för ponny, UH för unghäst och H för häst. Det vill säga att till exempel P80 betyder att det är en ponnyklass och att maxhöjden i terrängprovet är 80 cm. I en centimeterklass rids nästan alltid alla proven på samma dag, då börjar man med dressyren, sedan banhoppningen och till sist terrängen. Vid särskilda omständigheter kan en centimeterklass även vara över två dagar, i så fall brukar man rida dressyr och hoppning första dagen och terrängen andra dagen eller dressyr bara första dagen och både hoppning och terräng andra dagen. Centimeterklasserna finns mest för att ge en grundläggande utbildning till fälttävlan och att hitta ett förtroende mellan häst och ryttare. De lite högre klasserna kallas stjärnklasser. Alla stjärnklassers namn börjar med antingen CCN eller CCI, om det heter CCN är det en nationell klass, och om det heter CCI är det en internationell klass. I en internationell klass är svårighetsgraden något högre än i en nationell klass. Efter det står det även en siffra mellan 1–5 och en stjärna, det står för svårighetsgraden på klassen, 1* är den lägsta och 5* är den högsta. Men på ponny finns det bara 1* och 2* fälttävlan. Klassen kan även betecknas med -S eller -L efter det andra, ifall det står -S betyder det kort (short) och om det står -L betyder det lång (long). Skillnaden mellan -S och -L är att det kortare formatet på banan blir lite kortare och mer intensiv i terrängprovet. Ifall det är en ponnyklass betecknas även klassen med bokstaven P efter antingen CCI eller CCN, men det behövs inte på storhäst. Stjärnklasserna kan ridas under antingen en eller flera olika dagar lite beroende på klassen och dess förutsättningar (Svenska Ridsportsförbundet, 2020-09-17).

Källförteckning

Internet: Fremes Holsteiner. (Senast uppdaterad anges ej). [Elektronisk källa]. Tillgänglig:

http://www.fremesholsteiner.se/banhoppning

Internet: Fremes Holsteiner.se. (Senast uppdaterad anges ej). [Elektronisk källa]. Tillgänglig:

http://www.fremesholsteiner.se/falttavlan

Internet: Hastsverige.se. (Senast uppdaterad 2014-11-20). [Elektronisk källa]. Tillgänglig:

https://hastsverige.se/hast-manniska/anvandningsomraden/ridsport/dressyr/

Internet: Svenska ridsportförbundet. (Senast uppdaterad 2019-1-1). [Elektronisk källa]. Tillgänglig:

https://www.ridsport.se/globalassets/svenska-ridsportforbundet/dokument/tr/tr-2019/tr_iv_2019_fa-ltta-vlan.pdf

Internet: Svenska Ridsportförbundet. (Senast uppdaterad 2019-05-07). [Elektronisk källa]. Tillgänglig:

https://www.ridsport.se/Grenar/falttavlan