Friidrott

Man skulle kunna säga att friidrott inte bara är en sport utan flera olika i en. I friidrotten finns en mängd olika grenar som är krävande på olika sätt så därför behöver en spjutkastare träna på helt andra saker än exempelvis en stavhoppare behöver göra. På NE står det att friidrotten troligen har varit del av människans historia under väldigt lång tid. Det är en väldigt gammal form av sport. Detta har troligen att göra med att vissa av grenarnas simpelhet som att springa i kapp eller hoppa så långt man kan. Friidrotten har länge varit en stor del av de olympiska spelen och dess ursprung går hela vägen tillbaka till de antika olympiska spelen och redan då spelade friidrotten en stor roll under tävlingarna. Grenarna har däremot ändrats en del sedan den tiden men många av dagens grenar har sitt ursprung från de tidiga olympiska spelen (2020-08-20).

Anläggning

För att genomföra en friidrottstävling på en och samma plats behövs en mängd olika saker till de olika grenarna och under en friidrottstävling är man oftast på en stor arena där man får plats med alla olika grenar. Sådana arenor brukar se ganska lika ut med sitt upplägg. Runt själva arenan kan det gå en läktare för publik att sitta på och innanför den går det en löparbana runt resten av arenan. Denna löparbana är 400 m i omkrets och på den så genomför man allt från långdistanslopp till de korta sprintgrenarna. Sedan innanför denna bana finns resten av grenarna. På en långsida brukar man ha längdhopps- och tre stegsgropen eller -groparna beroende på hur många det finns på den arenan. På ena kortsidan brukar man ha själva grenarna där man ska hoppa högt. Alltså höjdhopp och stavhopp. På den andra kortsidan har man kastgrenarna som spjut, slägga, diskus och kula. Kulan är lite avsides och man stöter in i en grusyta. Medan de andra kastas in i den stora gräsytan som finns i mitten av själva arenan. När man kastar diskus och slägga kastar man i en så kallad skyddsbur som ser till att om man skulle kasta åt fel håll så fångar buren upp projektilen så att ingen blir skadad (NE, 2020-08-24).

Sprinterlöpning

Enligt NE så är sprinterdistanserna de så kallade korta löpningssträckorna och längden på dem kan vara allt från 60 m till 400 m. När man tävlar på sträckorna upp till 100 m så springer man på en raksträcka medan på de längre så springer man i 1 eller 2 kurvor. Starten sker från ett startblock som även kallas liggande start. Man sätter sina fötter mot två små ramper. En är lite längre fram än den andra. Sedan sker starten med ett skott från en startpistol och då trycker man sig fram med den främre foten och börjar springa. Den kanske mest kända sprintdistansen är 100m och där har Usain Bolt världsrekordet på herrsidan med en tid på 9,58 sekunder. På damsidan har Florence Griffith Joyner världsrekordet med en tid på 10,49 sekunder (2020-08-26).

Medeldistans- och långdistanslöpning

Medeldistans är lopp som anses vara medellånga och på internationella mästerskap springer man oftast bara sträckorna 800 m och 1500 m. Starten sker med startpistol men utan startblock och till skillnad från sprinten så har man ingen egen bana utan man springer på den innersta. I 800 m startar man på enskild bana men man svänger in på en gemensam bana efter första svängen. Långdistanslöpning är sträckor som är allt från 2000 m och längre. Precis som på medeldistanslöpning sker lopp på en gemensam bana och utan startblock. Under medeldistans- och långdistans är det numera tillåtet att ha en så kallad hare. En hare är en person som har som jobb att hålla ett tempo på loppet så att andra tävlande får ett bra slutresultat (NE, 2020-08-26).

Längdhopp

Längdhopp går ut på att hoppa så långt som möjligt som namnet avslöjar. Det går till så att man startar en bit från en sandgrop på en löparbana. Sedan springer man fram och när man närmar sig gropen kommer man till något som kallas planka. En del av plankan är vitmarkerad och en del är rödmarkerad. Ens hopp blir giltigt om man hoppar på den vita delen av plankan men trampar man över den vita delen och in på den röda delen blir hoppet ogiltigt och man får inget resultat. Mike Powell har världsrekordet på herrsidan med ett hopp på 8,95 m och på damsidan har Galina Tjistjakova världsrekordet med ett hopp på 7,52 m (Wikipedia, 2020-08-26).

Höjdhopp

Höjdhopp är en gren när man springer fram mot en ställning med en ribba som enkelt ramlar ner om den vidrörs. Bakom denna ställning finns en matta som hopparna sedan landar i efter att de har hoppat över ribban. Det går till så att man höjer ribban enligt ett förbestämt höjningsschema som säjer hur man ska höja ribban. Varje hoppare får tre försök på varje höjd och klarar de det så går de vidare till nästa höjd. Man kan även stå över en höjd om man vill det och det betyder att man inte hoppar på den nuvarande höjden utan väntar till nästa. Man har använt en mängd olika stilar inom höjdhopp genom åren. Den första stilen som användes av många var saxstilen den innebär att man hoppar med sidan mot ribban och man tar först det ena benet över ribban och sen det andra, sedan kom dykstilen som var att man hoppade med huvudet först över ribban. Den stil som används idag är floppstilen som går ut på att man hoppar med ryggen mot ribban. Världsrekordet hos herrarna hålls idag av Javier Sotomayor med ett hopp på 2,45 m och damsidan har Stefka Kostadinova världsrekordet med ett hopp på 2,09 m men även en svensk har ett världsrekord i höjdhopp Kajsa Bergqvist har fortfarande det gällande inomhusrekordet med ett hopp på 2,08 m (NE, 2020-08-27).

Stavhopp

Stavhopp liknar höjdhopp som gren. Man har en ställning med ribba som höjs efter ett höjningsschema och varje hoppare får tre försök på varje höjd. Men istället för att bara hoppa över ribban använder man en stav för att “katapultera” sig själv högt upp i luften. Det har använts en mängd olika stavar genom åren som tex trä, bambu, stål och slutligen glasfiber. Glasfiberstavar är den sortens stavar som används idag. Anledningen till detta är stavarnas elastiska egenskaper som låter hopparen skjuta sig högt upp i luften. Trots det tog det ganska lång tid för glasfiberstavarna att slå igenom och anledningen till det är att hoppare inte vågade använda dem förrän man nu på senare år har en matta att landa i istället för sand som tidigare. Dagens världsrekord hos herrarna hålls idag av svensken Armand Duplantis med ett hopp på 6,18 m. På damsidan hålls rekordet av Jelena Isinbajeva med ett hopp på 5,06 m, hon var även den första kvinna över 5 m (NE, 2020-08-27).

Spjut

Spjut går ut på att de tävlande kastar sina spjut så långt de kan. Man börjar längre bak på en sorts springbana och tar sats. När man börjar springa så har man armen med spjutet nära kroppen och sedan när man börjar närma sig kastmärket så drar man bak armen för att kunna kasta spjutet. När man kommer fram till kastmärket så stannar man av och slänger iväg spjutet i en vid båge i luften. Ett spjut för herrar måste minst väga 0,8 kg och damers måste minst väga 0,6 kg. Ett spjutkast måste också landa med toppen av spjutet i marken först för att kastet ska vara giltigt. Världsrekordet för herrar i spjut är 98,48 m och det innehavs av kastaren Jan Železný. Damernas världsrekord är 72,28 m och det innehavs av Barbora Špotáková (NE, 2020-08-31).

Källförteckning