Häxjakten

Häxjakten år 1400 - 1750

Häxjaktens början

I Europa år 1400 började man skylla på kvinnor för att man trodde att dom höll på med häxkonster. År 1600 så började allt i Sverige med att Gertrud Svensdotter skulle hjälpa några getter som tagit sig ut på vattnet. Den 9årige Mats hade inte vågat hjälpa till, och när han kom hem så sa han till alla vuxna att Gertrud hade gått på vattnet och tagit hjälp av djävulen för att kunna rädda getterna. Ryktet spred sig vidare och Gertrud förhördes av av Kungens fogde. Tillslut så var Gertud tvungen att erkänna ( även fast hon inte gjort något ) att hon hade hjälpt getterna med hjälp av trollkonst.

Ryktena började spridas

Det spreds fler rykten och fler barn & vuxna förhördes. Tillslut så dömdes 29 personer för häxeri vartav 12 dömdes till döden i Sverige. Gertrud slapp avrättas, men hon fick stå utanför kyrkan i tre söndagar och skämmas. Hon blev också misshandlad med ris tills hon dog.

Ankalgelserna mot kvinnorna blev fler

Anklagelserna om att kvinnor höll på med häxkonster ökade i Sverige & det var många kvinnor som pekades ut som häxor. Dom som pekades ut som häxor var bondkvinnor, alltså helt vanliga kvinnor. Män kunde också pekas ut som trollkarlar för att man trodde att dom höll på med trolldom/häxeri. 

Man trodde att häxorna for till blåkulla

Föräldrarna var oroliga för sina barn eftersom att det gick ett ryckte om att häxorna tog med sig barn till blåkulla där dom träffade djävulen. Om man var dömd för häxeri så var man tvungen att erkänna (även om man inte hade gjort något) att man höll på med häxkonster. Om man inte erkände så torterades man tills man erkände. När man väl erkände så dömdes man till att bli slagen med ris eller att bli avrättad. Om man blev avrättad så blev man bland annat halshuggen eller bränd på bål, eller så kunde man bli bränd på bål levande. I Sverige var det vanligast att bli halshuggen först och sedan bränd på bål. En av de som vägrade erkänna sitt häxeri var stor-Märit. Eftersom att hon aldrig erkände så låtsades de att hon skulle bli avrättad för att hon skulle erkänna av sig själv. Man kunde nämligen inte avrätta någon om personen inte hade erkänt sitt brott. Trots att prästen lovade med både himlen och syndaförlåtelse så nekade hon sitt brott. Då var de tvungna att släppa henne.

Sanningen

Den riktiga sanningen var att alla häxerier bara var påhittade. Barnen hade ljugit för om sina föräldrar för att dom kanske var arga på sina föräldrar, eller för att dom kanske hade slängt ur sig ordet " häxa " och var då tvugna att stå för det dom sagt. Under häxprocessen dödades över 50.000 kvinnor och män i hela europa, oskyldigt dömda. På bara några år så avrättades ca 300 män och kvinnor i Sverige. Häxjakten slutade på 1700-1750 talet.

Källhänvisningar: Koll på - Stormaktstiden Bonnier 2007, Puls Historia Natur & Kultur 2013, Historia 4-6 utkik Gleerups 2014, https://www.youtube.com/watch?v=TThu4RhT4GI ,