Hackspett

Hackspettar förekommer i större delen av världen, förutom i Australien och Madagaskar. Hackspettsfamiljen har drygt 200 arter, varav det finns åtta arter i Sverige. Den varierar i storlek, den kan bli från 8 cm hos en dvärghackspett, Men en kejsarhackspett kan bli upp till 60 cm. Hackspetten har en rak spetsig näbb, den har även förlängt tungbensutskott, det gör så att tungan kan sträckas långt ut. Hackspettar kommunicerar genom att låta med spetsen kraftigt mot en trädstam eller något annat hårt material. Deras nackmuskler är förstärkta och skallen är byggd på ett sätt så när de hamrar med huvudet så dämpas ljudet. De flesta hackspettar lever på larver och insekter samt av frön från barr och lövträd. Vissa arter äter regelbundet sav från ett speciellt uthackat hål på vissa träd (NE, 2020- 08-26). Sav är en näringsvätska som finns i träd. Vätskan trängs ut genom ett träd när det är skadat. Sav innehåller mest vatten och olika sockerarter. Björksav anses vara god och nyttig att dricka (Wikipedia, 2020-08-26).

Bon och fågelungar

Hackspettar bygger sina bon genom att hacka ut ett hål i stammen på ett träd. I sitt bo lägger hackspetten cirka 5 - 7 ägg, som dom ruvar i cirka 2 veckor. Ungarna växer fort och snart sitter de vid boöppningen och ropar efter mat, det är båda föräldrarna som hjälper till att mata ungarna, (Hasseandersson.se, 2020-08-26).

Dvärghackspett

Dvärghackspettar förekommer främst i tropiska Sydamerika. De har ett större huvud än en vanligare hackspett, de har en lång tunga för att kunna nå insekter, de har en fot med två tår som blickar framåt och två tår som blickar bakåt, deras näbb är lite kortare än de andra. De är ofta lite gråa eller mattgröna på ovansidan och de har en mörkstreckad undersida. De lever av att äta spindlar, insektsägg och insekter som skalbaggar, termiter, myror och larver (Wikipedia, 2020-08-26).

Kejsarhackspett

Kejsarhackspett är en akut hotad art eller möjligtvis utdöda, de lever i Sierra Madre Occidental i västra Mexiko. Kejsarhackspetten var eller är en stor hackspett, den 56–60 cm stor, den var mestadels svart med små vita fläckar på vingarna. Hanen har en röd tofs med en klick svart i mitten. Honan har ingen röd tofs, istället har honorna en svart tofs. De unga fåglarna är bruna. Deras läten påminner om en leksakstrumpet (Wikipedia, 2020-08-27).

Större hackspett

Större hackspett finns i större delen av Europa, men den är vanligast österut genom norra Asien samt i nordvästra Afrika. Arten häckar i löv- och barrskog och även i trädgårdar, så gott som i hela Sverige. Den är 22 – 23 cm lång och kan bli upp till cirka 15 år gammal. På ovansidan är det övervägande svart med vita, ovala fläckar, dess undersida är vit med en klarröd undergump. Hos hanen är nacken röd och svart för honan. Vid sommartider äter de mest insektslarver och hackar oftast hål i uppsatta holkar för att komma åt fågelungar och ägg. Vid vintertid besöker de fågelbord, speciellt talgbollar eller någon annan fettrik föda som någon har lagt ut. På våren visar de att reviret är upptaget genom att trumma på döda trädstammar eller grenar. Honan lägger cirka 4 ägg, båda föräldrarna hjälper till att ruva och mata sina fågelungar (NE, 2020-08-27).

Källförteckning

Internet Nationalencyklopedin.se. (Senast uppdaterad anges ej) Elektronisk källa. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hackspettar

Internet Wikipedia. (Senast uppdaterad 2019-11-02) Elektronisk källa. Tillgänglig:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sav

Internet Hasseandersson.se. (Senast uppdaterad anges ej) Elektronisk källa. Tillgänglig:

https://hasseandersson.se/smatt-och-gott/svenska-hackspettar/

Internet Wikipedia. (Senast uppdaterad 2020-06-27) Elektronisk källa. Tillgänglig:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mindre_hackspett

Internet Wikipedia (Senast uppdaterad 2019-08-25) Elektronisk källa Tillgänglig:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kejsarspett#Utbredning_och_status

Internet Nationalencyklopedin.se. (Senast uppdaterad anges ej) Elektronisk källa. Tillgänglig: