Honungsbi
Honungsbiet är orange med svartbruna ränder. Drottningen är cirka 20 mm lång och hanar är cirka 16 – 15 mm lång. Honungsbiet bor på samhällen i bikupor de lever i fleråriga samhällen eller i familj med drottning och 50 000 arbetsbin. Vuxna bin äter nektar och pollen. Drottningen lägger ägg i sexkantiga celler och på försommaren kläcks nya drönare och honor och larverna lever själva i egna celler. Honungsbiet har ett egen språk som de samtalar med varandra de kallas dansspråket. Och det finns cirka 75, 000 arbetsbin i Sverige.
Bina flyger till blommorna för att hämta nektar och pollen för att mata sina larver och för att göra ett förråd av mat till vintern. Medan de är i blomman sprider de pollen från en blomma till en annan (av samma sort). På det viset hjälper bina blommorna att bilda nya frukter och frön. Detta kallas pollinering.
- Ett bi kan flyga 2-3 kilometer från sin bikupa för att hämta mat, och hitta hem igen.
- Drottningen kan lägga 2 000 ägg om dagen under sommaren.
Källförteckning
Djur och växter hos A- K Av Henni och Hans- Erik Wantorp. Första insektsboken Av Lars Klinting. Svenska djur.se