Medeltiden
Kort om medeltiden
Medeltiden pågick från ca. 1050-1523 e.kr. I övriga Europa så kom medeltiden mycket tidigare, för de hade ingen vikingatid. Medeltiden kom i övriga Europa på 500 talet e.kr. Vikingarna, som trodde på asagudarna innan, började bli kristna. Det var tack vare en man vid det tyska namnet Ansgar, som var en missionär. En missionär var en person som spred kristendomen. Han lyckades att få vikingarna kristna och börja tro på Gud. Medeltiden var en orolig tid, med sjukdomar som exempelvis pesten. Ett annat namn för pesten var digerdöden. En tredjedel av Europas befolkning drabbades av denna sjukdom. Under medeltiden hade man olika samhällsklasser: adel, präster, borgare och bönder. Men 90% av hela befolkningen var bönder, för Sverige var ett fattigt land och få hade råd att bo i staden. På medeltiden släpptes alla trälar (slavar) fria, för att alla skulle få ett eget liv. År 1523 slutade medeltiden. Sverige får en ny tid, Vasatiden, och en ny kung, Gustav Vasa.
Källor vi använt: ne.se, Wikipedia, so rummet och unga fakta.
Livet på landet
HUS & HEM
Under medeltiden bodde man väldigt enkelt och hade det väldigt svårt som bonde. Man hade bara ett rum där man åt, sov och levde. Väggarna var oftast gjorda av trästockar och taket av grästorv. Fönstren var vanligtvis täckta av ett tunt, tunt lager skinn och man hade gräs och jord som golv. Det fanns alltid ett hörn i huset där det var en öppen eld. Det var också väldigt mörkt, man fick bara lite ljus från ett hål i taket. Det var även väldigt dammigt. Sängarna var gjorda av halm och man hade fällar som lakan.
MAT & DRYCK
Man åt havregrynsgröt, korngröt, morötter, bröd, kokt kål, salt fisk och kött m.m. Det fanns inte potatis på medeltiden. Man drack för det mesta vatten, mjölk och lättöl. Man hade inget vidare bordsskick. Man rapade, fes och spottade. Det fanns inga kylskåp, så man bevarade maten genom att salta den. Man lagade för det mesta maten vid elden.
FÖR EN DAG
På medeltiden fanns det nästan inga skolor, förutom i klostren, så många barn lärde sig av de vuxna. Man arbetade på dagarna, barn kunde få valla kor och får och bära vatten till exempel. Som vuxna män kunde man få skörda och smedja. Som kvinna kunde man få mjölka kor. Kvinnorna skötte det mesta självhushållet. När skymningen har lagt sig så samlades alla vid elden och pratade om sägner och troll.
Källor:
NE.se
Wickipedia
SO-rummet
Kalmarmuseet.se
Livet i staden
Livet i staden fungerade som en marknad. Bönder kom med varor som t.ex grönsaker, ost, mjölk, ägg m.m. Handelsmän från andra städer och länder köpte med sig tyger och kryddor från utlandet och sålde där också.
Staden var viktig för hela folket. Bönderna behövde tjäna pengar och de sålde sina varor där. Folket behövde någonstans att bo och handelsmännen behövde köpa varor och föda. I staden levde handelsmän och hantverkare.
Städerna tjänade på att folk kom och sålde varor där. Kungen bestämde att folket skulle bygga en stadsmur runt staden för att skydda invånarna från fiender och brottslingar.
År 1252 grundade Birger Jarl Stockholm som nu är våran huvudstad. Den hette på medeltiden Stockholmen. När staden blev våran huvudstad så döpte vi om den till Stockholm.
I staden slängde byborna bara ut matresterna genom fönstret. Därför så luktade det väldigt illa i staden och det var väldigt smutsigt på gatorna. Dom slängde ut maten för att man inte hade avlopp på medeltiden och det var därför som den hemska sjukdomen digerdöden spred sig.
KÄLLOR:
So-rummet
Wikipedia
Populärhistoria
De fyra stånden
Adelsmännen hade stor makt över riket tillsammans med kungen. Det var bara adelsmännen som kunde bli kungar och riddare. Adelsmännen var från början stormän. En adelsman var en person som ställde upp med vapen och rustning. Adeln behövde inte betala skatt. Det fanns inte många adliga i Norden.
Präster var män som folket kunde anförtro sig till. Man lyssnade på vad prästerna sa. Präster och biskopar levde på särskild avgift som kom från bönderna, det kallas för att ge en tiondel. Varje bonde betalade en tiondel av skörden och köttet till bonden. Prästerna på landets kunskaper i latin var betydligt mer begränsade, än hos de i klostren.
Ett av dom fyra stånden var borgare. Borgare var en högre klass än bönder. Borgare levde i staden där dom arbetade som bagare eller hantverkare. Var man borgare så kunde man bli utvald till stadens råd, de fick då rätt att säga sin mening i den allmänna rådstugan. De som var borgare var med och deltog i försvaret av staden.
Det sämsta och lägsta ståndet var bönder. Bönderna var inte rika och dom hade ont om mat. Bönder hade ont om pengar och istället för att betala med pengar fick dom betala med något som hette tionde. Det var att man fick ge var tionde sak man hade till kyrkan. Det gjorde man för att marken man hade tillhörde kyrkan eller stormännen.
Livet i klostret
I ett kloster bor nunnor eller munkar. De samlades och bad till gud flera gånger om dagen även på natten. Man lovade att arbeta för gud. Man fick inte vara gift eller äga något. I ett kloster kan man bo, få utbildning och få hjälp om man mådde dåligt. I klostren skrev man bland annat handskrivna kopior av bibeln. Ett känt kloster i Sverige är Vadstena kloster, som heliga Birgitta grundade. På latin betyder kloster "inhägnat område". På klostren hölls ibland viktiga politiska möten. På klostergården odlade man läkemedelsväxter, och många kloster hade sjukhus. Nunnor och munkar var bra på att läka sår och sjukdomar. De arbetade med att odla och att skriva böcker.
Klostret bestod av stall, skola, matsal, kyrka, sjukhus, sovsal, skrivsal, bikupor, och klosterträdgård. Sjukhusavdelningen användes mycket när pesten/digerdöden kom. I klosterträdgården odlade man mycket mat, tex barken av sälg. Sälg har ett smärtstillande ämne som finns i huvudvärkstabletter. De var väldigt duktiga inom det medicinska området.
Vi har använt källorna wikipedia och Historieboken av Göran Kröner.
Heliga Birgitta
Heliga Birgitta levde år 1303-1373. Hon föddes på Finsta gård i Uppland, och hette då Birgitta Birgersdotter. Heliga Birgitta gifte sig när hon var 13 år, med Ulf Gudmarsson. Hon fick åtta barn, fyra pojkar och fyra flickor. En av dom blev känd. Hon åkte till Rom för att vänta på påven, hon fick vänta på påven i 20 år för att få tillåtelse att grunda Vadstena kloster. Heliga Birgitta grundade Vadstena kloster som invigdes 1384.
Heliga Birgitta blev helgonförklarad av påven efter sin död. Hon är Nordens enda riktiga helgon, och var Europas skyddshelgon.
Livet i borgen
Under medeltiden var det hårt för bönderna, det var lättare om man var adelsman. Det fanns fyra stånd - adel, präst, borgare och bönder.
DE SOM BODDE I BORGEN
Det var väldigt olika vilka som bodde i borgen, i vissa borgar bodde hela staden, i andra bodde bara kungen och riddarna. Adelsmännen bodde också i egna borgar. När hela staden bodde i borgen hade borgen flera murar. Bönderna hade sina gårdar utanför borgen men de kunde komma in och sälja varor. Kungen bodde längst in med sina tjänare och riddare. Om man hade en stor borg var det ett hot. Man blev rädd för att det fanns mycket soldater där inne. Adelsmännen var näst rikast efter kungen så de byggde gärna egna borgar. I borgen fanns det stall, lador, fähus, smedjor och minst en kyrka. Det fanns också ett torg där medborgarna sålde varor. Om man hade en stor borg visade man också att man hade makt och var rik.
HUR BORGEN SÅG UT
Borgen var oftast byggd i trä, men de fanns i sten också. Bönderna bodde utanför borgen, borgarna bodde längst ut, adelsmännen bodde längst in, och kyrkan låg i centrum. Runt borgen hade man oftast en vallgrav med ålar, karpar, änder och groddjur i. Man hade en vallgrav så att fiender inte skulle komma in i borgen. Man hade en vindbrygga så de som bodde i borgen skulle komma in. Man hade vakter som såg vilka dom släppte in. Borgen låg oftast på en flack höjd vid en sjö. I en vanlig borg fanns det ungefär fyra-fem murar.
MATEN MAN ÅT
Man åt oftast fisksoppa, stekt kyckling, blodkorv, kokt vitkål eller rågbröd. Om man var rik drack man franskt vin eller öl. Om man var fattig var det öl eller vatten som man drack. Om man var fattig fick man inte så mycket mat. Man åt med händerna. Man åt oftast korngröt till frukost om man var fattig. Bönderna hade egna gårdar och åkrar. De åt mest av sin skörd.
RIDDARNA
Riddarna hade minst en egen stridshäst. De hade egna stall till hästarna. Riddarna var alltid män. När kungen hade fest belönade han sina tappraste krigare och dubbade dom till riddare. Då knäböjde de och lovade att försvara kyrkan och tro, kvinnor och barn, kung och rike. Sedan slog kungen var och en och en lätt med ett svärd på axeln. Det var bara adelsmän som kunde bli riddare.
ADELSMÄNNEN
Adelsmännen var rika storbönder som kunde äga hundratals stora gårdar. Adelsmännen var kungens närmaste män. De kunde äga egna borgar men de kunde också bo hos kungen. Om adelsmännen hade egna borgar hade de många soldater. De hade så mycket pengar så de kunde ha väldigt mycket soldater. För att bli adelsman behövde man hjälpa kungen att försvara landet. En adelsman måste äg minst en stridshäst, stridsrustning och minst ett vapen. Eftersom de hjälpte kungen att försvara landet slapp det betala skatt.
Källor:
wikipedia.se kalmarmuseum.se ne.se historiaboken av Göran Körner
Kungar och drottningar
"Birger Jarl"
Birger Jarl var egentligen ingen riktig kung.Han föddes 1210 och dog 1266. Birger var en svensk Jarl. Han var det mellan 1248 till 1266. Han var kungens närmaste man. Birger gifte sig med prinsessan Ingeborg. Han fick nio barn. Två av dem blev kungar. Magnus och Valdemar. Valdemar blev kung när han var tio år. Efter ett korståg dog kung Erik Eriksson.Valdemar blev kung. Birger grundade Stockholm.Han skapade regler som alla var tvungna att följa. Om man inte följde reglerna blev man fredslös , man hade ingenting. Många av hans släktingar blev kungar på 1300-talet och 1200-talet. Stormännen och adelsmännen gjorde som dem ville och Birger ansträngde sig för att alla skulle lyda och lyssna på hans regler. Efter det fick vi fredslagar. Sönerna Magnus och Valdemar började bråka om makten. Valdemar var Sveriges kung så Magnus tvingade Valdemar att ge tronen till honom. Magnus blev kung och satte Valdemar i fängelse. Valdemar dog i fängelset efter 25 år. Magnus Magnusson och Valdemar Magnusson var båda Birger Jarls söner. När Birger var i Finland på korståg så utsåg adeln att Valdemar skulle bli kung eftersom att han var äldst. Det ledde till att Magnus blev avundsjuk. Han ville vara kung. Han låste in Valdemar och tvingade honom att ge tronen till honom. Valdemar fick sitta där tills han dog.
Drottning Margareta"
Drottning Margareta var en drottning i Sverige, Norge och Danmark under medeltiden. Hon föddes 1353 och hon dog av pesten 1412. Det var hon som skapade Kalmarunionen i slutet av 1300-talet. Redan när hon var 3-4 år bestämdes det att hon skulle gifta sig med Håkan och när hon var 10 år gifte hon sig. Håkan var 13 år äldre och var kung i Norge. Hon lämnade Danmark och flyttade till Norge för att bli drottning i Norge också. I Norge fick hon en son som hette Olof. Olof blev kung i Norge och Danmark. Hennes pappa hette Valdemar Atterdag. Han dog 1375 i Gurres slott. Hennes mamma hette Helvig av Slesvig. Hon dog 1374. Margareta kallades för kung byxlös, för hon hade klänning och inte byxor.
"Magnus Ladulås"
Magnus Birgersson och Valdemar Birgersson var båda Birger Jarls söner. När Birger var i Finland på korståg så utsåg adeln att Valdemar skulle bli kung eftersom att han var äldst. Det ledde till att Magnus blev avundsjuk. Han ville vara kung. Han låste in Valdemar och tvingade honom att ge tronen till honom. Valdemar fick sitta där tills han dog. Magnus fick sedan namnet Magnus Ladulås för att när armen kom så behövde dom mat då tog mat från bönderna. Det tyckte inte Magnus var bra så han bestämde att man inte fick göra det längre. Han satte lås på ladorna sa man, därav namnet Ladulås. Magnus fick tre söner Birger, Erik och Valdemar. Birger var äldst så han blev kung.
Visningar
Verktyg 
Personliga verktyg
