Postväsendets historia

Posten har funnits hur länge folk har vetat och den kom till för krig och de krigsplaner som behövde komma fram men nu är den för glada brev och för att hålla kontakten.

Innehåll

1 Posten i Sverige
2 Postiljon
3 Posten i Europa
4 Källor

Posten i Sverige

Axel Oxenstierna startade posten i Sverige för att han tyckte att det var för svårt att få fram meddelanden till kungen från huvudstaden Stockholm, speciellt när det var krig. Så då startade han Sveriges post. På 1620-talet kom det en postlinje mellan Hamburg och Stockholm. Med den linjen kunde man skicka privata brev och då fick man betala fyra öre per brev. Det skickades såklart också brev till och från kungen med den här linjen. Efter det så byggdes det en linje till Göteborg. Sen så byggdes den linjen ut bara mer och mer och till slut år 1643 hade till exempel Nyen, Kexholm, Riga, Västerås och Enköping. Några år senare, år 1645 och 1653 fick Wismar och Stettin postkontor. 1685 hade i stort sett hela Sverige postkontor. Man började ta betalt i lod och ett lod som var en post på 13,16 gram. Ett lod kostade olika mycket för vart brevet skulle. Det här sättet med post i Sverige fortsatte en kort bit in på 1800-talet. Man skickade ungefär 360 000 brev per år.

Postiljon

Postiljonerna var de som transporterade posten och de red på hästar för att transportera posten. De hade ett stort horn med sig för att blåsa i och när de gjorde det så kom det en ny postiljon. Man skulle ta sig fram två till tre mil på en timme om man var en postiljon och postiljonerna var utspridda över landet med några mils avstånd. Postiljonerna var oftast unga bondpojkar.

Posten i Europa

Europas mest berömda post nät startades av en familj i Italien som hette Tassis. Under 1500- och 1600-talen täckte des post nät stora delar av Europa som till exempel Rom, Milano, Prag och Madrid. Posten transporterades som ett stafettsystem.

Posten har varit både bra och dålig genom sin historia men vi ska vara glada över att den finns så att vi kunnat kontakta folk genom alla tider.