Vårt solsystem

SOLSYSTEMET

Vårt solsystem består av åtta planeter varav fyra stenplaneter och fyra gasjättar. Stenplaneterna är uppbyggda på en fast yta och inuti finns en stenkärna. Planeterna är Merkurius, Venus, Tellus (jorden) och Mars. De är de främsta fyra från solen.

Gasjättarna kallas de fyra yttersta planeterna i solsystemet. De planeterna är uppbyggda på flytande materia (gasform) bland annat ämnena väte(H2), helium(He), metan(CH2). Planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Runt i vårt solsystem kretsar även hilmlakroppar såsom månar, asteroider och dvärgplaneter. I solsystemet finns det ca 170 månar. Det finns även hundra tusentals asteroider varav de flesta ligger vid asteroidbältet mellan mars och Jupiters banor. Utanför Neptunus bana ligger ett till asteroidbälte (kuiperbältet) som för mesta dels består av fruset Vatten(H2O), Ammoniak (NH3), Metan (CH4).

SOLEN

Solen är som vårt centrum i solsystemet och ger ut energi genom ljus och värme. Energin är precis lagom för biologiskt liv ska finnas på jorden. Solen bildades för ca 4,6 miljarder år sedan och ligger 26 000 ljusår från vår galax mitt. Vår galax heter Vintergatan och här finns det 200-400 miljarder stjärnor. I Vintergatans mitt sägs det finnas ett supermassivt svart hål vilket gör att galaxen roterar.

OMLOPPSBANOR

Utöver solen så finns det 8 omloppsbanor. Varje planet har varsin cirkulär bana där de tar sig runt genom gravitationens kraft. Dvärgplaneterna har också omloppsbanor. De har sina egna men ändå betraktas de inte som månar.

MÅNAR

Månar är himlakroppar som kretsar runt en planet eller asteroid. I vårt solsystem har sex planeter av åtta måne eller månar. Jorden har en måne som kallas Luna det är vår enda naturliga satellit. Mars har 2 månar Phobos och Deimos sen finns det ca 170 månar till i solsystemet därav Jupiter och Saturnus har över 50 var.

DVÄRGPLANETER

Dvärgplaneter är himlakroppar som inte har tillräcklig planetmassa för att betraktas som planet. En planet måste vara tillräckligt stor för att uppnå hydrostatisk jämnvikt. Hydrostatisk jämnvikt uppstår när gas eller vätska balanseras och skapar en kraft så planeten eller stjärnan uppnår den volymen. Dvärgplanetens massa är för liten för att himlakroppen ska göras rund av sin egen gravitation. Därför brukar dvärgplaneterna inte ha en cirkulär form. Den internationella astronomiska unionen (IAU) känner till fem djärgplaneter, Pluto, Ceres, Haumea, Mekemake och Eris.