Vildsvin

Fakta 

Historien om vildsvin började för cirka 11 000 år sedan. De utrotades och uppgick i tamsvinsstammen, men återinfördes i hägn. När de kom till södra Sverige efter istiden var de en av de första invandrarna i Sverige (Jägarförbundet, 2020-08-24). 

De är ganska stora i kroppen och har mycket päls, pälsen är mörk gråbrun och svart då den är isolerande. Sommarpälsen är mycket ljusare och kortare, och inte lika mycket isolerande. Ett fullvuxet vildsvin kan få en mankhöjd på 1 meter och bli 1,5 meter lång. Suggan (honan) kan väga uppåt 100 kg, medan galten (hanen) kan väga uppåt 200 kg, en gylta (hona som inte fått några kultingar) väger cirka 50–60 kg (Jägarförbundet, 2020-08-24). 

Båda könen har hörntänder i underkäken som de vässar med sina övertänder. Hörntänderna som sitter i underkäken kallas för betar. När båda könen är fullvuxna har galten större betar än suggan (Jägarförbundet, 2020-08-24).  

Föda 

Det är med hjälp av betar samt trynet som de bökar med. De bökar för att få föda. Det de äter är rötter från olika växter, ek- och bokollon, olika sädesslag (främst havre och vete). De kan även äta fallfrukt och hasselnötter, daggmaskar och andra insekter är animalisk föda som svinen äter. Ibland kan det förekomma att vildsvin äter små fågelungar och markhäckande fåglar (Jägarförbundet, 2020-08-26). 

Ett vuxet vildsvin behöver cirka fyra kg föda men en kulting behöver hälften så mycket föda alltså två kg föda (Jägarförbundet, 2020-08-26). 

Brunst  

Både suggorna och galtarna blir könsmogna under det första levnadsåret, men det är inte ofta de parar sig så tidigt. Suggorna brukar para sig första gången då de är ett och ett halvt år (på hösten andra levnadsåret). Galtarna är redo att para sig när de är ca två år någon gång. När parningsperioden kommer kan galtarna utföra aggressiva dueller om suggorna. Duellerna kan leda till skador men det är inte ofta det blir så allvarliga skador. Galten utvecklar ett lager med brosk rund sidorna på bröstkorgen samt bogen inför parningsperioden. Brosklagret är stelt och segt och fungerar som en brynja. Suggorna är brunstiga upp till nio månader. Parningen sker oftast i augusti till december (Jägarförbundet, 2020-08-27). 

Från kulting till vuxen 

När kultingarna föds under februari till maj väger dem cirka 4-5kg. När suggan ska föda gräver hon en grop (antingen i skogen eller på en åker) och täcker över med buskar och ris så att kultingarna får ett slags tak. När årsgrisarna (kultingarna) är ett halvt år väger de cirka 30 kg. Årsgrisarna börjar äta fast föda vid 4–5 veckors ålder. När de är 16–20 veckor slutar de dia mjölk. När de är ett år väger de cirka 60–65 kg. Vid den tiden stöter suggan bort kultingarna för att föda nya kultingar. Honorna och hanarna växer väldigt lika fram tills de är 10 månader gamla då de börjar bli könsmogna. Galtarna växer därefter snabbare än suggorna (Jägarförbundet, 2020-08-30). 

Jakt 

Den 16 april till 15 februari får man jaga vildsvin. Den enda “regeln” är att man inte får skjuta kultingförande sugga. Däremot får årsgrisar skjutas året runt. Kulvapen som används vid vildsvinsjakt måste vara i klass 1. Jakten får pågå dygnet runt. Har man skadeskjutet ett vildsvin måste det finnas en eftersökshund inom två timmar på skottplatsen. Smygjakt, vaktjakt och jakt med hund är de vanligaste sätten att jaga med. Vid smygjakt går jägaren runt och letar efter vildsvin. Vid vaktjakt sitter jägaren vid en åtel eller vid en åker där det är många vildsvin. Vid jakt med hund är det en eller flera hundförare som går igenom såten som sedan ska trycka ut vildsvin till passkyttar som sitter runt området man jagar på (Jägarförbundet, 2020-08-31). 

Källförteckning 

Internet: Jägarförbundet.se. (Senast uppdaterad 2020-05-28). [Elektronisk källa]. Tillgänglig: https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/daggdjur/vildsvi 

Internet: Jägarförbundet.se. (Senast uppdaterad 2020-05-28). [Elektronisk källa]. Tillgänglig: https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/daggdjur/vildsvin/vildsvin-forvaltning-och-jakt/