Muskler

 Muskler finns i hela din kropp. De gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du inte kunna gå, hoppa, springa eller röra dig över huvudtaget. Du skulle inte ens kunna öppna munnen.  I din kropp finns ungefär 650 olika muskler.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Musklerna, som är fästa vid skelettet, kan dra ihop sig och då skapas rörelser i leder och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga utan även stadga åt skelettet som gör att vi kan använda t.ex armarna.

Musklerna skyddar de inre organen t.ex magsäcken, lungor, hjärta och lever.

Musklerna används när vi talar, sväljer och tuggar samt visar känseluttryck i form av miner.

De hjälper oss också att ha kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.

Musklernas rörelse hjälper oss att hålla kroppstemperaturen genom värmeutveckling.

Du har två olika sorters muskler, icke viljestyrda och viljestyrda muskler.

Skelettmusklerna:

En muskels uppbyggnad. Bilden visar skelettmuskulaturens uppbyggnad. Andra typer av muskelvävnad har en något annorlunda uppbyggnad.

Skelettmusklerna är byggda på samma sätt. De alla består av många tunna muskeltrådar. Muskeltrådarna drar ihop sig och slappnar av som gummiband. Muskeltrådarna sitter i hop som buntar. Det är flera buntar i en muskel. En muskeltråd är en enda muskelcell som är tunnare än ett hårstrå. De kan bli max 3 centimeter långa.
Ordet muskel betyder liten mus.

Musklerna behöver mat och syre:

Dina muskler behöver två saker det är kolhydrater och syre. Musklernas "mat" är ett slags socker. Sockret bildas i din kropp. Syret du andas in förs ut i blodet och till alla muskler. Musklerna behöver syre för att kunna arbeta. De får sin energi (atp) från en liten del av cellen som kallas mitokondrien som behöver syre (O₂) och kolhydrater för att producera vatten (H₂O), koldioxid (CO₂) och energi (atp). Det är viktigt att man är ute och rör på sig varje dag. Det är också viktigt att man rör sig lite extra några dagar i veckan, genom att träna. Varje dag behöver både du och dina muskler vila för att kunna må bra och arbeta.

Icke viljestyrda:

De icke viljestyrda musklerna kan du inte styra över själv. Hjärtat, lungorna, magen, tarmarna och blodkärl är icke viljestyrda. Hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Lungorna gör så att du kan andas ut och in. Magen och tarmarna puttar fram maten en liten bit i taget. Blodkärl pressar blodet vidare. De icke viljestyrda jobbar långsamt, men längre och flitigare. Dom musklerna som vi inte kan styra över kallas, Glatta muskler och sen finns det Skelettmuskler som vi kan styra över. Till slut har vi hjärtmuskeln som styrs av elektriska signaler.

Viljestyrda:

De viljestyrda musklerna kallas skelettmuskler. De sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna gör så att du kan röra dig. Skelettmusklerna blir fort trötta av att arbeta.

Biceps och triceps:

Nästan alla skelettmusklerna har en kompis som de arbetar med. Det finns till exempel biceps och triceps som samarbetar. Biceps sitter på din överarm och triceps på din underarm. När man böjer armen spänner biceps sig och triceps slappnar av, och när man sträcker armen slappnar triceps av och biceps spänner sig. Det är hjärnan som skickar signaler till musklerna så att det gör som man vill. Sedan skickar musklerna signaler till hjärnan så att du vet vad som  händer. 

Träningvärk:

Du kan få träningsvärk när du anstränger dina muskler ovanligt mycket eller gör rörelser som du inte brukar. När man får träningsverk kan det göra väldigt ont, Men det är bara bra. Det betyder att msuklerna har spräckts och när dom växer upp igen blir dom större och starkare. När du får träningsvärk så kan några av muskeltrådarna skadas, så musklerna blir svullna och ömma. Du ska låta bli att gör sånt som gör riktigt ont men rör gärna musklerna lite gran. Träningsvärk brukar gå över på några dagar. Är man otränad och överbelastar muskeln kraftigt är det stor risk för att man får en muskelbristning.